A

AIDA (AIDA, Attention, Interest, Desire, Action). En mer än 100 år gammal reklamformel som anses beskriva konsumentens steg från det han eller hon ser reklamen till köpet av produkten. Först kommer uppmärksamhet, sedan intresse, önskan och handling i tur och ordning. Formeln används ännu, mer för att den är lätt att komma ihåg än att den beskriver verkligheten.

Adaption (Adaption). 1. Anpassning av en reklamidé eller ett koncept från ett medium till ett annat. Du kan till exempel adaptera en idé i en annons till en reklamfilm och vice versa. Gevalias kampanj med oväntade besök innehåller flera exempel på adaption.
2. Anpassning av en annons, en affisch, en reklamfilm eller en hel kampanj från ett språk, oftast engelska, till ett annat språk. Reklam för Procter & Gambles kemisk-tekniska produkter adapteras ofta till många språk liksom exportreklam för många svenska industriföretag.

Adresslista (Mailing list). Sammanställd lista på namn och adresser till företag eller privatpersoner att användas vid utskick av direktreklam.

Adressrad (Address line). Den del av en annons eller annat reklammaterial som innehåller adressen till annonsören eller till annan källa där man kan få information. Adressraden kan innehålla postadress, e-postadress, hemsida, telefon- och faxnummer.

Affisch (Poster). Tryckt meddelande som i normalfallet ska sättas upp på affischtavla.
Se också utomhusreklam.

Affärsidé (Business concept). En idé som förklarar varför företaget finns till. Affärsidén kännetecknas av ett utbud av produkter (varor eller tjänster) som uppfyller vissa behov hos ett antal potentiella kunder. Idén är överordnad vision, mål och strategi. Exempel: ASG ska utveckla, sälja och producera resurseffektiva transport- och logistiktjänster som skapar konkurrensfördelar hos våra kunder. Estrella ska med utgångspunkt från kundens behov av att njuta och att umgås på ett lätt sätt, utveckla och sälja marknadens godaste och mest efterfrågade snacksprodukter.

Affärsmarknadsföring (Business-to-business marketing). Marknadsföring brukar delas upp i affärsmarknadsföring och konsumentmarknadsföring. Affärsmarknadsföring är all marknadsföring som riktar sig mot kunder som inte är privatpersoner eller hushåll. Kunderna kan vara företag, organisationer eller samhällsorgan som till exempel kommuner och landsting. I pengar räknat är affärsmarknadsföringen större än konsumentmarknadsföringen.

Affärspress (Business press). Tidningar som till övervägande del läses av affärsmän och affärskvinnor. Många av tidningarna kommer ut en gång i veckan, var fjortonde dag eller en gång i månaden. Exempel på svensk affärspress är Veckans Affärer och Affärsvärlden. Den största svenska affärstidningen, Dagens Industri, är dock daglig.

Affärsstrategi (Business strategy). Det sätt på vilket ett företag riktar sina resurser för att nå sina uppsatta mål. Varje affärsenhet &endash; företag, division eller grupp &endash; har sin egen strategi. Ibland kallas affärsstrategin för företagsstrategi, konkurrensstrategi eller marknadsstrategi. Begreppen får sägas vara de samma.

Annons (Advertisement). Betalt utrymme i tidning i första hand avsedd för kommersiell information. En tidning säljer de flesta större annonser i standardformat som kvartssida, halvsida, helsida och helt uppslag. En annons kan också införas som bilaga. I engelskan talar man också om annonsering i radio och TV, i svenskan sker det mera sällan.

Annonsprislista (Rate card). Det kostar pengar att annonsera, olika mycket för olika format och ibland för olika dagar (dagstidningar) eller för olika nummer (vecko- eller facktidningar). En tidning har en annonsprislista. I den kan du hitta annonspriser för olika format och tekniska uppgifter för annonsmaterialet. Även affischföretag och kommersiella radio- och TV-kanaler har en motsvarande prislista med tekniska uppgifter.

Annonsserie (Series of advertisements). Ett antal, ofta tre, annonser i samma kampanj. Annonsserier blev på modet i Sverige när provisionssystemet avskaffades. Reklambyråerna fick då istället betalt för nedlagt arbete istället för 15 procent av införingskostnaden. Den elakt sinnade kan hävda att inkomsterna på så sätt ökade för byråerna. (Reklam i TV fanns då inte heller). Den beteendevetenskapligt lagde kan i gengäld framhålla att det ger större effekt att möta ett budskap i olika varianter än att bara möta det i en. Annonsserier är vanliga i främst internationella kampanjer då man ska introducera ett nytt varumärke eller öka kännedomen om ett etablerat företag.

Argumentanalys (Argument analysis). En beskrivning av gångbara argument vid köp av en viss produkt eller ett visst märke. Argumenten brukar rangordnas. Från kommunikationssynpunkt är det ofta fel att räkna upp alla skäl för köp och hoppas att läsaren eller tittaren ska uppfatta just sitt eller sina skäl. Ofta är det bättre att betona ett enda starkt argument. Många läsare eller tittare tenderar att lägga till de andra argumenten själva. En argumentanalys bildar ofta underlag till positionering.

Art director (Art director). Svarar tillsammans med en copywriter på reklambyrån för den idémässiga utformningen av en reklamkampanj eller en enstaka reklamenhet som till exempel en affisch eller en broschyr. Medan copywritern i huvudsak står för rubrik och text är art directorn ansvarig för layout och typografi. Art directorn kallas ofta AD och ingår normalt i en arbetsgrupp som består av art director, copywriter och projektledare.

Attityd (Attitude). Personlig inställning till objekt eller begrepp, som till exempel exotiska frukter, feminism, koreanska bilar eller källsortering av sopor. Förändrade eller förstärkta attityder är ofta ett mål med en informations- eller reklamkampanj. Andra mål kan vara kunskap och handling (beteende).

Avsändare (Sender). Den som betalar räkningen för annonsen, affischen eller reklamfilmen ska vara synlig. Begreppet avsändare används gärna i juridiska sammanhang. Varje reklamenhet måste ha en avsändare. Du måste veta vem som annonserar.